December 2008
Jul- och nyårshälsningar från Kristina och
Per-Olof.
Vi har nu varit här halva tiden och har ännu 2 månader framför oss. Vi stortrivs
här med alla de söta och rara flickorna. Varje dag har något nytt med sig. Vi
har lärt känna flickorna bra. De kallar oss abuelita och abuelito (mormor och
morfar). Här behövs en stor famn och ett stort hjärta, Corazon Grande. Det
hoppas jag att vi uppfyllt.
Eftersom flickorna haft sommarlov mest hela tiden har det förstås varit viktigt
med olika aktiviteter. De ”stora” flickorna (9) har gått i simskola. Vi har kört
dem dit varje dag en månad. Jag var nog ganska chockad över trafiken i början.
Inte många trafikregler såsom i Finland., men nu när jag blivit van och också
använder ”tutan” så går det egentligen ganska smidigt. Jag kör också flickorna
till kyrkan varje söndag. Då brukar vi vara 16 personer i bilen.
Julen påminde ganska mycket om den finska, men här är vi förstås mitt i
högsommaren. Vi åt finsk julmat enligt Siws önskemål. Potatislåda, morotslåda,
kolrotslåda, rosolli och julskinka. Flickorna åt duktigt, trots att kolrotslådan
nog inte var så populär. Jag hade den stora äran att få vara julgubbe. Det var
en riktigt rolig uppgift att få dela ut julklappar åt 14 ivriga flickor.
Nyårsfirandet var också lite annorlunda, men vi fick nog till en rolig fest. Vi
hade hattar, serpentiner och ballonger. Vi hade beställt pizza från en av de få
pizzeriorna i Cochabamba, Coca-Cola till det förstås. Vid midnatt klockan tolv
gick vi sen ut på gården. Alla flickor hade en ask ”sprakastickor” (tomtebloss).
Så det tindrade värre på vår gård. Vi såg också några raketer i horisonten.
Nästa stora händelse var när vi kastade ut granen, en stor tuja som vi i Finland
har som prydnadsväxt. När den var klädd liknade den nog en gran. Vi sjöng och
dansade kring granen. Små grodorna.. och räven raskar över isen... Sen fick alla
en påse med godis i innan granen slängdes ut.
Flickorna går nu på gymnastik två gånger i veckan tills skolan börjar i
februari. Efter första gången de hade gymnastik var de så inspirerade så de höll
genast en uppvisning för oss på kvällen.
Slutligen, tack alla ni som stöder barnhemmet. Det är pengar som behövs. Vi vet
att varje slant går till ett gott ändamål.
Vi önskar er alla ett gott och välsignat år 2009.
Kristina och Per-Olof